Ljusterapi – hur fungerar det och hur påverkar det hjärnan

ljusterapi-och-ljusbehandling-sunup-mn-1200x800.jpg

Upp och hoppa. Det rådet ger en gammal kvinna som levt i 90 år och fortfarande är pigg och glad. Hennes bästa råd är: “Get up – Get dressed – Get out”. Kanske är det där man börjar. Så enkelt. För att hjärnan ska klara av att fungera på topp och hjälpa till att producera allt vi behöver är det viktigt att vi lever i harmoni och synkronicitet med resten av naturen och allt som rör sig i universum. Det har visat sig i gamla kulturer och traditioner, men det senaste århundradet har även forskningen visat på övertygande bevis. Vi är helt enkelt beroende av solen. Hjärnan behöver mins 30 min dagsljus varje dag. Utan sol, inget dagsljus.

Vaken och morgonpigg

En vaken hjärna är optimalt programmerad för att kunna samla in olika data. Likt en påslagen dator. “On-knappen” är ljus. Dagsljus. Det är ett slags kortvågigt blått ljus som strålar i dagsljus och det är ett liknande ljus som strålar från skärmar och datorer. Det här ljuset aktiverar det vakna tillståndet i hjärnan. Under den vakna tiden samlar hjärnan på sig en del sömnfrämjande ämnen som bildar ett slags tryck i hjärnan. Det ska i sin tur balanseras med dygnsrytmen. Den rytmen styrs av en slags klocka i hjärnan som har direktkontakt med speciella gener, klockgener, vilka kan återfinnas i nästa alla celler i hela kroppen. Det går alltså på konstgjord väg att ordna med ljus som stödjer det vakna tillståndet i hjärnan. Ljusterapi helt enkelt.  

Melatonin och Serotonin

Kroppen har otroligt många funktioner och styrs mestadels av hormoner. Två av dessa där ljus och mörker har ett viktigt inflytande är Serotonin och Melatonin. Melatonin är ett kroppseget hormon som utsöndras i tallkottkörteln och är ett lugn och ro hormon. Det kallas även ibland för  sömnhormon. Det här styrs av naturliga signaler och i detta fallet är det mörker. Vid mörkrets inträde går alltså melatoninet igång och gör oss trötta. Men har kroppen inte uppfattat ljuset under dagen blir det inte samma effekt. Det är alltså en daglig process som inte går att lagra. Ljuset ska upplevas varje dag. Dygnsrytmen och kontrasten mellan ljus och mörker är helt enkelt livsviktig.

Serotonin är viktigt av den orsaken att det är ett slags förstadium till Melatonin. Det hormonet transporterar bud mellan nerver och signalsubstanser i hjärnan. Kopplingen bidrar till glädje och även detta hormonet är beroende av att få tillräckligt med ljus. Vid flera timmar solljus eller en med hjälp av en terapeutisk ljuslampa med rätt styrka så kan det bildas rikligt med serotonin. Finns det inget ljus att tillgå utomhus eller om du på grund av sjukdom eller sängbundenhet inte har möjlighet att vara ute så mycket som du vill, kan en ljuslampa var riktigt bra alternativ. Det viktigaste att tänka på är att börja dagen med ett bra ljus och hålla på till mitt på dagen. Det är där och då uppbyggandet sker.   

Eget ansvar och egenvård

Eftersom dagsljus och nattljus är en så viktigt del av vår inprogrammerade biologi är det av största vikt att vi tar eget ansvar och förbereder oss på att gå ner i varv när kvällen närmar sig. Det görs enklast genom att antingen skaffa tillräckligt med dagsljus under förmiddagen eller på lunchen. Skulle det vara omöjligt får man prova att på egen hand använda ljusterapi. På med starkt blått ljus när man jobbar under dagen och skapa en god stämning med mysigt gult ljus på kvällen. Skaffa en bra rullgardin som stänger ute ljus när det är läggdags eller använd ögonbindel vid nattsömn. Detta kan vara ytterligare en förstärkning som hjälper till att skapa en tydlig dygnsrytm. 

Det kan bli värre framåt natten

Utan dagsljus försvåras vår sömn. Under sömnen är det meningen att hjärnan ska gå igenom  flera sömnstadier. I dess stadier är det möjligt för vårt beteende att förändras i grunden. Det är under den sovande perioden hjärnan sammanställer information som har samlats in under dagen. Om en god natts sömn uteblir så kan det bli värre för människan att sortera all information. Visserligen är vi inte helt medvetslösa under sömnen, men det är en annan del av hjärnan som är aktiv än under dagtid. Vintertrötthet är ytterligare en djupt inprogrammerad biologisk funktion. Allt har med ljuset att göra. Det är därför inte konstigt att på konstgjord väg försöka lösa de problem som uppstått i det moderna samhället där dagsljus i form av skärmljus lurar hjärnan att producera hormon som gör oss pigga när vi istället behöver bli sömniga.

Källor:
Ki.se
https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/2019/10/blatt-ljus-ger-oss-vita-natter/

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *